Störningar i varuförsörjningen kan kosta europeiska ekonomier upp till 920 miljarder euro 2023

I rapporten föreslås att nya innovativa leveranskedjor måste införas för att hantera ett kommande paradigmskifte: Tidigare har leveranskedjor huvudsakligen varit utformade för att minimera kostnader, medan de idag behöver klara av snabba förändringar och osäkra förhållanden. Samtidigt finns det fortsatt krav på att leveranskedjor ska vara tillväxtverktyg för företag.

I rapporten har Accenture tagit fram tre utmaningar som leveranskedjor behöver kunna hantera i framtiden:

• Motståndskraft: Leveranskedjor måste kunna hantera störningar, oavsett när och var de sker. Utökad insyn, riskidentifiering och krishantering kommer ge företag chansen att möta snabba förändringar. Att dessutom planera för olika scenerier och genomföra riskanalyser gör att de kan förebygga störningar och oväntade problem. Verktyg att använda sig av kan exempelvis vara nätverksmodellering och simulationer, stresstester, buffertanalyser och multi-sourcing.
• Relevans: Leveranskedjor kommer behöva vara kundcentrerade och flexibla, så att de snabbt och kostnadseffektivt kan anpassa processer baserat på förändringar i efterfrågan från konsumenten. Ett sätt att uppnå det är att analysera real-tidsdata från leveranskedjans olika funktioner. Automatiseringar och artificiell intelligens ger företag möjlighet att upptäcka nya mönster i leveransdatan och underlätta snabbare beslutsfattande. Att byta ut centraliserade, linjära modeller för leveranser mot decentraliserade modeller kan gynna företagen. Om produktion sker på begäran, och närmare försäljningsstället, har organisationer bättre förutsättningar att möta konsumentens förväntningar.
• Hållbarhet: Moderna leveranskedjor behöver stödja, eller till och med accelerera, organisationers hållbarhetsarbete. För att öka förtroendet från olika intressenter behöver företag göra sina värdekedjor transparanta. Ett sätt att göra detta är genom blockedje-teknik och liknande teknologier. Ett byte från linjära processer till mer cirkulära modeller kan även minska avfall och effektivisera.

“Insyn i hela leveranskedjan, även för partners och tredjepartsleverantörer, är viktigt.”, säger Fredrik Malmfors. ”Företag behöver skapa ett mer dynamiskt förhållningsätt till sina leveranskedjor. Genom att analysera lagerhållning, utveckla alternativa fraktrutter och effektivisera verksamheten i distributionscenter, kan företag bli mer förberedda på oförutsägbara situationer. Detta förändringsarbete kommer självklart att kosta, men det ger en försäkring mot framtida kriser. Nyckeln är att investera i nya teknologier för att kunna analysera data som visar hur leveranskedjor fungerar. Att utnyttja teknik som digitala tvillingar och molnbaserade lösningar kan effektivisera företagens arbete och dessutom framtidsäkra produktion och leveranser i en värld som ständigt förändrar sig.”

Rapporten belyser också två mer långsiktiga utmaningar i pandemins och krigets spår. Den ena är energi-försörjningen, där europeiska ekonomier behöver hantera sitt beroende av olja och gas, samtidigt som de försöker uppnå utsläppsmål inom regionen. Den andra utmaningen är att hantera framtida bemanning, i takt med förändrade krav från anställda och att nya kompetenser krävs för att hantera framtida teknologier.

”Kriget i Ukraina kommer att ha en markant effekt på leveranskedjor, med ökat antal störningar som dessutom kan vara under lång tid. Hur allvarliga dessa utmaningar blir beror på hur kriget utvecklar sig, men det står redan klart att vi behöver återuppfinna hur leveranskedjor fungerar. Vi är på väg in i en ny ekonomisk ordning med inflation, ökad regionalisering och en pågående energiomställning. Att säkra energiförsörjningen och övergå till förnybara energikällor kommer bil en viktig del av att förbättra säkerheten i regionen.”, säger Fredrik Malmfors.

Ladda ner hela rapporten här: From Disruption to Reinvention – The future of supply chains in Europe, Accenture

Rapporten är baserad på en undersökning genomförd i samarbete med Oxford Economics. Analysen berör Eurozonen, vilket inkluderar Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike

Rapporten undersöker tre möjliga scenarier för hur kriget i Ukraina kan utveckla sig det kommande året, med en analys över hur respektive scenario kan påverka Eurozonens ekonomier. I det första scenariot förstärks inte sanktionerna mot Ryssland, utan kan till och med lätta, vilket lindrar störningarna i leveranskedjor. Utsikterna för detta scenario är dock väldigt begränsade i dagsläget. I det andra scenariot, vilket är det nuvarande basvärdet, fortsätter råvaruförsörjningen att vara osäker under hela 2022, vilket kan leda till att priserna stiger ytterligare. I det fallet kan konsumenter avstå från icke nödvändiga köp och företag kan fokusera ytterligare på effektivitet och kostnadsbesparingar. I det tredje och värsta scenariot, kommer kriget att fortsätta in i 2023, med effekten att större olje- och gasembargon mot Ryssland införs. Detta kan resultera i stora störningar i leveranskedjor, högre inflation på upp till 7,8 procent och minskad köpkraft hos konsumenter.