Skip to main content Skip to Footer

PROCUREMENT’S NEXT FRONTIER

 

 

Algoritmer behövs inte bara för att hantera och skapa insikter från enorma mängder data. De används även för att förbättra produkter och tjänster, öka säkerheten, minska miljöpåverkan och mycket annat. Här förklarar Per Österman och Madan Kumar Singh från Accenture varför algoritmer blir ett måste för framtidens företag.

 

I den digitaliserade, gränslösa och interaktiva värld som nu växer fram spelar algoritmerna en avgörande roll. Algoritmerna är matematiska och statistiska ekvationer som matas in i datorer för att känna igen stora mängder data och skapa nya insikter som beskriver och förutspår händelser – alltså själva kärnan i den artificiella intelligensen. 

 

Google, Spotify och Klarna arbetar redan idag med algoritmer som en integrerad del i sina verksamheter. De är därför väl förberedda för det teknikskifte som innebär ökad automatisering med intelligent teknik – ett skifte som kommer att skaka hela branscher och slå ut företag som inte stigit på tåget i tid.

 

– Den här typen av företag har stora fördelar eftersom de från början byggt sina verksamheter på digitala plattformar. De är vana vid att hantera stora mängder data, att ta vara på nya innovativa digitala affärsmöjligheter och har anpassat sina organisationer efter detta, säger Per Österman på Accenture Applied Intelligence Nordic.

 

– Jag brukar säga att det finns tre lager som företag måste arbeta med för att klara skiftet: För det första måste de se till att teknologin blir mer eller mindre molnbaserad för att snabbt ta vara på ny teknik och hålla nere kostnaderna. För det andra måste de anpassa organisationen efter det nya sättet att arbeta. För det tredje måste ledningen vara delaktig och omfamna teknikskiftet.


Algoritmer behöver tränas

Även om algoritmer redan används inom många områden, återstår en rad problem som behöver lösas innan de kan utnyttjas fullt ut. Dels finns det begränsningar i tekniken som gör att matchningar vid sökningar på till exempel Google eller Netflix inte alltid lever upp till förväntningarna. En förklaring till detta är att tekniken fortfarande är i sin linda; hittills utnyttjas endast cirka 20 procent av algoritmernas fulla potential. En annan är att systemen måste tränas i att fatta bättre beslut.

 

– Algoritmer behöver tränas på samma sätt som människor och förbättringarna baseras helt och hållet på historiska data. Därför måste vi öka deras förmåga att bearbeta stora mängder data från många olika källor, säger Madan Kumar Singh på Accenture Artificial Intelligence Nordics.

 

– När företag lyckas samla mycket data om sina kunder blir det lättare för dem att optimera sina produkter och tjänster och förbättra sin service. Genom att skaffa sig en helhetsbild som ligger så nära verkligheten som möjligt blir det lättare att leva upp till kundernas förväntningar, vilket ger dem en klar konkurrensfördel.

 

Ett hinder på vägen kan vara att många konsumenter fortfarande är oroliga för att tekniken medför intrång i den personliga integriteten. Detta är dock framför allt utmärkande för generationer som inte har vuxit upp med den digitala tekniken. Yngre generationer är inte lika rädda för att dela med sig av sin personliga information om de får något i utbyte.

Ett annat hinder är oron för att den nya tekniken ska ta över jobb som idag utförs av människor, men eftersom varje algoritm behöver en mänsklig ”tränare” finns det fortfarande ett stort behov av människor i de flesta organisationer. Det gäller bara att säkerställa att man har rätt typ av kompetens.

 

– För att integreringen av algoritmer ska fungera behövs ”explainers”, ”trainers” and ”sustainers”. I de flesta fall rör det sig om personer som redan är insatta i hur verksamheten fungerar; alltså behövs sällan nedskärningar på personalsidan i dessa fall. Dessutom är det nödvändigt att hela tiden sätta människan i centrum vid implementeringen av den nya tekniken. Allt vi gör ska syfta till att skapa förbättring och hjälpa människor att bli mer kreativa och effektiva.

 

Alla är vinnare

Det går inte att förutse alla framtida möjligheter med den nya tekniken, men det finns mängder av spännande användningsområden inom i stort sett alla branscher. Just nu är det framförallt inom följande områden den intelligenta tekniken väntas bidra till stora vinster:  

  1. Intelligent automatisering (skapar autonoma system, till exempel självkörande bilar).
  2. Förstärkt bedömning (simulerar mänsklig intelligens, till exempel vid diagnostisering)
  3. Förbättrad interaktion genom ”hyperpersonalisering” (förstärker kundupplevelsen genom fullständig anpassning efter användarens individuella önskemål).
  4. Intelligenta produkter (skapar nya och innovativa produkter, tjänster och affärsmodeller).

 

-Redan idag finns pilotversioner av robotar för automatisering av processer och virtuella assistenter hos många företag, men väldigt få använder sig av kognitiva system. De som gör det kommer att se radikala förändringar jämfört med övriga som bara kommer att uppleva stegvisa förändringar, säger Madan Kumar Singh.

 

Nästa våg av värdeskapare blir bild- och videobaserade applikationer som kommer att utnyttjas av till exempel byggbolag, myndigheter och detaljister. Denna typ av lösningar genererar i dagsläget små intäkter men har stor potential att skapa värden genom så kallad ”deep learning”-teknik redan inom två till tre år. Inom ytterligare några år kommer den artificiella intelligensen att kunna skapa sofistikerade multi-algoritmiska hjärnor som löser många olika problem. Det kan till exempel röra sig om personliga assistenter som gör våra liv enklare i hemmen eller hjälper byggnadsarbetare i deras dagliga arbete.

 

– Alla verksamheter har stora vinster att göra när det gäller allt från effektiviseringar till kvalitetsförbättringar. Dessutom kommer det att ge positiva effekter på miljön, eftersom det går att förutse till exempel utsläpp av giftiga gaser från olika processer och läckage av olja från pipelines, säger Per Österman.

 

– Det finns således många goda skäl för företag att ta till sig den nya tekniken. Om bara två till tre år kommer klyftan mellan alla som hoppat på tåget i tid och dem som står kvar på perrongen att vara väldigt djup.

 

Vill du veta mer?

Missa inte seminariet den 30 januari i Stockholm. Läs mer och anmäl dig här.

 

Jessika Nord